Alternativa bränslen

Om nu inte elektriska fordon är hela lösningen på miljöproblemet med fossila bränslen och utsläpp och allt det leder till-från global uppvärmning till försurade världshav-vad är då alternativen?
Man kan dela upp alternativa biobränslen i konventionella och avancerade.
“Konventionella” biobränslen:

  • Biodiesel: Olika typer av oljor från bl.a. vegetabilier (främst raps i Sverige) som används för att framställa Fettsyrametylestrar, förtkortat FAME (fatty acid mehtyl ester) varav Rapsmetylester (RME) är ett. RME framställs av rapsolja, metanol och kalium- och natriummetoxid genom omförestring vilket innebär att glycerolen i rapsoljan i en kemisk process byts ut mot metanol. RME har liten klimatpåverkan jämfört med fossil diesel eftersom växterna först tar koldioxid, som sedan bildas vid förbränning i motorerna.
  • Etanol: Tillverkas genom jäsning av stärkelserika grödor eller kemisk genom förtvålning av etylacetat med natriumhydroxid. På samma sätt som för FAME binder växterna först den koldioxid som sedan bildas vid förbränningen i motorerna. Dock bildas det under jäsningen en koldioxidmolekyl för varje etanolmolekyl vilket minskar klimatnyttan.
  • Biogas: Bildas när organiskt material som t.ex. matrester eller växtdelar bryts ner i en syrefri (anaerob) miljö. Biogas består huvudsakligen av den brännbara gasen metan och koldioxid, men innehåller även små mängder svavelväte, vätgas och syrgas.

Avancerade biobränslen

  • HVO: Bildas genom hydrogenering av vegetabiliska oljor vilket bildar paraffinoljor. Själva processen går till så att en olja reagerar med vätgas i närvaro av en metallkatalysator (oftast nickel) på ett bärarmaterial, vilket leder till att dubbelbindningar hydrogeneras och en enkelbindning bildas istället. På detta sätt fås en olja med högre smältpunkt.
  • Metanol: Metanol kallas också träsprit och framställdes tidigare genom torrdestillation (pyrolys) av trä. Numera tillverkas det från olika råvaror via så kallad syntesgas. Syntesgas är en blandning av kolmonoxid (CO) och vätgas (H2). Syntesgasen dvs. kolmonoxiden och vätgasen fås sedan att reagera på en katalysator till metanol.
  • Vätgas: Väte är det tidigast bildade grundämnet i universum och det är också det lättaste. Vid standardtryck (1 atm) och standardtemperatur (0° C) förekommer väte som en tvåatomig gas (H2) som är doftlös, färglös och mycket lättantändlig. Ångreformering kan användas för att framställa vätgas ur kolvätebaserade bränslen, såsom naturgas eller biogas. Vid hög temperatur (mellan 700° C – 1100° C) och en metallbaserad katalysator reagerar vattenånga med metanet i natur/biogasen och bildar koldioxid och vätgas. Reaktionen är endotermisk och kräver mycket energi. Den kolmonoxid (CO) som produceras som biprodukt kan användas ihop med vatten för att framställa ytterligare vätgas. Denna process sker vid lägre temperatur och själva reaktionen är exotermisk (frigör energi).
    Vätgas kan också framställas genom elektrolys vilket innebär att man använder elektricitet för att spjälka upp vattenmolekyler till vätgas och syre. Även vissa bakterier kan bilda vätgas

Länkar:
Ecotraffic

1 Comment

  1. Pingback: Motorcykel + biodiesel? (1) | Trapezia

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *