Att inventera förorenade områden

Naturvårdsverket har tagit fram vägledning vid inventering av potentiellt förorenade områden utförs enligt en metodik för inventering (MIFO). Inventeringen resulterar sedan i en riskklassning av områdena.

MIFO

MIFO står för Metodik för Inventering av Förorenade Områden. Det är en arbetsmetod som Naturvårdsverket har tagit fram för att göra bedömningar och riskklassa de misstänkt förorenade områdena. För mer information se Naturvårdsverkets rapport 4918 om MIFO-metodiken.

Identifiering

Det första steget är att identifiera potentiellt förorenade områden. Identifiering innebär att hitta områden där det funnits en verksamhet som skulle kunna förorena området. Områdena placeras i en branschklass (branschklass 1-4). Branschklassningen är en gruppriskklassning som baseras på generella bedömningar utifrån vilken verksamheten/ bransch som funnits på platsen.

Ett identifierat potentiellt förorenat område, behöver inte vara förorenat i praktiken eller komma att kräva efterbehandlingsåtgärder. Tillsammans med länsstyrelerna har Naturvårdsverket tagit fram en lista över branscher som ska prioriteras vid inventering av områden. Den listan kan vara till vägledning även för andra aktörer.

Inventering

Det andra steget är inventeringsfasen. Inventeringen börjar med områdena i de högsta branschklasserna, det vill säga i en prioriteringsordning utifrån branschklassningen. Inventeringen görs enligt Naturvårdsverkets MIFO-metodik. Fas 1 omfattar en orienterande studie och resulterar i en riskklassning. Fas 2 omfattar en översiktlig undersökning och en ny riskklassning.

Riskbedömning och riskklassning

Det tredje och sista steget är riskbedömning och riskklassning vilket innebär en översiktlig bedömning av de risker för människors hälsa och miljön som det förorenade området kan innebära idag och i framtiden. Det finns fyra olika riskklasser:
Riskklass 1: mycket stor risk
Riskklass 2: stor risk,
Riskklass 3: måttlig risk
Riskklass 4: liten risk.

Underlaget för en riskklassning utgörs oftast av arkivmaterial, intervjuer och platsbesök. I många fall har man inte tagit några prov i området. Riskklassningen är ett första steg för att avgöra vilka områden man bör gå vidare med. Många områden kan avskrivas i ett senare utredningsskede.

Översiktlig markundersökning

Efter att området identifierats och klassificerats är nästa steg att utföra en översiktlig markundersökning som mynnar ut i en riskbedömning och ev ny riskklassning.

Fördjupad markundersökning

Ibland krävs det även fördjupade markundersökningar för att t.ex. avgränsa föroreningarna, utreda spridning eller ta fram ämnes- eller platsspecifika riktvärden.

Länkar:

Riskbedömning av förorenade områden
Metodik för inventering av förorenade områden

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *