Den farliga mikroplasten

Plast i naturen, både på land och i haven, är ett av vår tids stora miljöproblem. Plast har en mycket lång nedbrytningstid och den plast som tillverkats finns fortfarande kvar i stor utsträckning i naturen. Plasten bryts snarare ned genom fysisk påfrestning eller luckras upp med hjälp av syror och baser.

En av de allra farligaste formerna av plats är så kallad ”mikroplast”. Den utgörs av plast som är mindre än 5 mm i storlek och är därför svår att se. Mikroplasten kan vara delar av större plastbitar eller komma från mikroplastpellets som använts som industriråvara. Mikroplasten hamnar ofta i slutändan i hav, sjöar eller andra vattendrag genom avlopps- och dagvatten, snötippning och från atmosfären. När plasten sedan hamnat i vattnet äts den oftast upp av olika organismer där den sedan stannar kvar i vävnaden. Många filtrerare såsom musslor och sjöpungar utsätts för en stor risk då de filtrerar vatten och får då med sig mikroplasten ”på köpet”. Indikationer finns också på att mikroplast kan binda till sig organiska miljögifter (som PCB, pesticider, alkylfenoler m.m.), utöver de kemikalier som redan finns i plasten. Andra djur som fisk, skaldjur, maskar och zooplankton äter helt enkelt upp plasten i tron om att det är föda. I en ny studie från Uppsala universitet har forskare upptäckt att fisk i tidiga utvecklingsstadium förändrar sitt beteende samt växer sämre om de utsätts för mikroplast. Samma forskare upptäckte även att larver av abborre föredrar mikroplast framför naturlig föda. Sammanfattningsvis leder mikroplasten till mycket hög dödlighet bland unga fiskar.

Musslor

Var finns mikroplast?

Mikroplast finns överallt, antingen som fragment av större plastbitar som går sönder, eller från mikropelletsråvara. Mikroplast används bland annat i hygeinprodukter, t ex peelande/skrubbande produkter (body scrub, ansiktspeeling, blekande tandkräm), men också i kosmetika som läppstift, foundation och mascara. Många andra hygeinprodukter som schampoo, balsam, hudkräm osv innehåller också ofta olika typer av plaster. Mikroplast finns även i kläder och släpps ut vid tvättning, framförallt från fleece och andra syntetprodukter. En stor andel kommer även ifrån trafiken vid väg- och däckslitage samt från båtskrov och från industriell produktion.

Reningsverken är duktiga på att rena mikroplast och runt 90% kan rensas bort i verken, men fortfarande hamnar en stor andel mikroplast i haven. I Sverige släpper exempelvis Henriksdalsverket i Stockholm och Ryaverket i Göteborg ut ca 850 miljarder partiklar per år.

Vad kan man som konsument göra?

Som vanlig privatperson finns det ett flertal olika åtgärder man kan vidta – som att se efter vilka typer av hygeinartiklar och kosmetika man köper, att tvätta med förnuft och framförallt slänga skräp istället för att det hamnar i naturen. Att dessutom dra ned på bilkörandet är positivt, vilket även är bra ur andra miljösynvinklar.

Källor: Naturvårdsverket, Miljögiftsbloggen, Naturskyddsföreningen och Uppsala universitet

Studie: Lönnstedt OM, Eklöv P. 2016. Environmentally relevant concentrations of microplastic particles influence larval fish ecology. Science 352: 1213-1216.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *