För att stabiliserar och/eller tar bort föroreningar i jorden.
Fytoremediering är en växande samling av teknologiska metoder för att rena kontaminerade jordar från organiska miljögifter och metaller. Strategin går ut på att växterna ackumulerar, bryter ned, stabiliserar och/eller tar bort föroreningar i jorden.
Fytoremediering involverar därmed ett flertal olika processer där miljöfarliga ämnen kan tas upp i växtvävnad (fytoextraktion), absorberas i rötterna (rhizofiltrering), kan förändras genom enzym (fytotransformering), tas upp och avdunsta till atmosfären (fytoevaporation), brytas ned av mikrober i rotzonen (rhizosfär bioremediering) eller stabiliseras i jorden (fytostabilisering) (Van Aken 2008). Det här innebär att det finns ett flertal olika processer som kan leda till sanering av förorenade jordar och det påverkar valet av gröda att odla då olika växter använder sig av olika processer.
Fytoremediering har växt som en lovande in situ (i naturlig miljö) process under de senaste årtiondena och det finns flera fördelar med metoden: Installations- och underhållskostnaderna låga men fytoremediering har även låg inverkan på miljön och har positiva bieffekter som kolfixering och potentiell produktion av biobränsle. Flertalet andra reningsmetoder har en mer destruktiv inverkan på miljön, exempelvis bortforsling av jord eller kemiska jordbehandlingar som dessutom ofta är dyrare . Viss forskning (Bl.a. Mitton et al (2011)) hävdar också att organiska klorföreningar (t. ex DDT) kan renas med fytoremediering genom ett flertal av de olika processerna nämnda ovan och det finns därmed också ett flertal olika grödor som kan vara passande för rening av DDT-kontaminerade marker.
