Golfbanor och den viktiga biologiska mångfalden

Vid första anblick kan många mänskligt anpassade miljöer verka livlösa och hysa låg biologisk mångfald men med enkla medel kan man förvandla sterila golfbanor, motocrossbanor, flygfält och liknande till att hysa höga naturvärden och bevara den viktiga biologiska mångfalden.

Golf är en av Sveriges största sporter sett till antalet utövare och i landet finns omkring 500 stycken golfbanor. Enligt Statistiska Centralbyrån utgör banorna en yta på närmare 28 000 ha. Den omfattande arealen påverkar vidare också vår svenska flora och fauna i stor utsträckning.

Lovisa Bohman, Lunds Universitet, skrev sin kandidatexamensuppsats på ämnet om miljömässig skötsel av golfbanor, år 2014. Hon menar i sin uppsats att rätt skötsel kan bidra till ökad biologisk mångfald i storstadsregioner, ökade natur- och kulturvärden i odlingslandskapet, alternativ sysselsättning inom jord- och skogsbruk, ökad rekreation m.m. Vidare kan även golfbanorna verka som ett steg på vägen för att rena tätorters rest- och spillvatten.

Miljöarbetet på golfbanor
För 20 år sedan ska svenska golfklubbar ha varit framkant gällande miljöarbetet men tappat fart på sistone då det enligt Lovisa fortfarande finns gott om ytor, bra vatten och fin natur i Sverige. Dessutom finns det inte heller någon egentlig press från varken kommun, stat eller Svenska Golfförbundet att golfklubbar ska jobba mer aktivt med miljöfrågor. Det här är något som Mårten Wallberg, kunnig inom golfbanors miljöarbete, inte håller med om utan hävdar att det kan stämma att vi har varit före i tiden för några decennier sen men att det internationella miljöarbetet har dragit igång på riktigt – delvis p.g.a. tvång att ligga i framkant när det kommer till miljöregleringar.

Mårten berättar vidare att både USA och Europa har kommit långt i miljöarbetet på golfbanor och ibland annat Holland har det holländska golfförbundet subventionerat och betalat kostnader för miljöcertifieringar. Dessutom blir även kemiska bekämpningsmedel förbjudet i Holland inom snar framtid. Idag är de kemiska bekämpningsmedlen en av de största utmaningarna och skärpta regler är på gång inom EU, men Mårten är övertygad om att golfbanorna kommer klara av det om det bara finns en vilja att gå över till miljövänligare metoder i form av biologisk och mekanisk bekämpning.

Det internationella miljöcertifikatet för golfbanor benämns GEO (Golf Environment Organization) och den första GEO-banan certifierades år 2009.

En annan utmaning är att golfbanor tar upp stor yta i anspråk och ofta stänger ute allmänheten. Det är en stor utmaning att öppna upp golfbanor för bland annat skidåkning och annat friluftsliv.

Vad kan man göra för att gynna biologisk mångfald?

Vilka åtgärder som kan tas till beror först och främst på områdets utformning. Grundläggande krävs inventering av flora, fauna och biotoper för att få en översiktlig bild över vilka växter, djur och viktiga områden för dessa som förekommer. Ofta består golfbanor av 60-70 procent naturmark medan resterande procent utgörs av golfbanans olika delar som tees, greener och fairways. Utifrån inventeringsresultatet kan man sedan bestämma vilka metoder som bör tas i anspråk för att skydda den flora och fauna samt biotoper som redan finns i området för att upprätthålla stabila populationer, förstärka livsmiljöer och säkerställa tillräckliga spridningsvägar. Kontinuerlig störning är viktigt för att konkurrenssvaga arter ska kunna hävda sig och inte bli utkonkurrerade av konkurrensstarka arter, gräs och till slut buskar. Sent slåtter, korrekt skötsel av högruffar (områden på golfbanor med högt gräs), undvika att klippa för stora ytor med gräsklippare, bevara gamla lövträd, ringbarkning av träd, röjning av buskar, sly och unga barrträd, anläggning av dammar för amfibier, sätta upp fågelholkar, anläggning av små ängar, insektshotell och bevarande av solbelysta, sandiga miljöer är bara några exempel på åtgärder som kan utföras.


Större vattensalamander (Triturus cristatus) Foto: Lennart Pettersson/Sveriges Herptiler

Enligt flera studier är golfbanors negativa påverkan på miljön relativt liten. Det är inte ekonomiskt försvarbart att använda stora kvantiteter gödning och/eller kemiska bekämpningsmedel. Dessutom visar flertalet studier också på att golfbanor, tillsammans med andra antropogena miljöer, kan spela en viktig roll för biologisk mångfald vid rätt förvaltning.

Bra exempel på hållbart skötta golfbanor i Sverige är bland annat Lunds akademiska golfklubb som anlades 1936 och blev naturreservat 1974. Här har bland annat 440 arter av kärlväxter hittats. Björkhagens golfklubb i Stockholm är ett annat exempel som blev naturreservat 2006.

Sammanfattningsvis kan delar av golfbanorna, t ex tee och greenway, inte hysa någon större artrikedom och kan inte jämföras med om området t ex skulle bevarats som en våtmark men med rätt skötsel kan områden runt dessa delar hysa höga naturvärden och då även bevara biologisk mångfald.

Mer information om Trapezias relaterade projekt kommer presenteras framöver.

Källa: Natursidan
Mer info om miljömärkningen CEO finns här: GEO