Kemikalier, kemikalier, kemikalier
Allt består i grunden av kemiska ämnen. De kemiska ämnen som tillverkats eller utvunnits ur naturen har bidragit till förbättrade livsvillkor. De har också orsakat allvarliga skador på människa och miljö. Alla kemiska ämnen är inte farliga men kan ändå innebära risker om de hanteras fel.
“Alle Dinge sind Gift, und nichts ist ohne Gift; allein die dosis machts, daß ein Ding kein Gift sei”– Paracelsus1
“Allt är gift, och ingenting är utan giftighet. Enbart dosen bestämmer att något inte är ett gift.“ Så skrev redan Paracelsus på 1500-talet.
En del kemiska ämnen bryts inte ner utan ansamlas i kroppen. En del kemikalier kan till exempel ge allergi, andra kan orsaka skada på lång eller kort sikt. I blodprover och bröstmjölk från människor har det hittats över 300 ämnen, varav en del kan påverka hormonsystemet eller nervsystemet.
Kemiska ämnen och produkter kan vara akut giftiga, vilket betyder att de kan orsaka skada omedelbart genom t.ex. frätskador. Andra orsakar skada först efter en längre exponering, sk. kroniskt giftiga. De kan också skada miljön. Människor påverkas dels direkt, dels indirekt genom att ämnen som läcker till miljön sprids vidare till mark och vatten. I miljön ansamlas de till slut i de växter och djur som vi till sist äter.
Den som tillverkar, importerar eller säljer kemiska produkter och varor är ansvariga för att de inte orsakar skada på människors hälsa och miljön. Det finns regler för att bedöma hur farliga produkterna är. Strävan är att ta bort farliga ämnen och minska riskerna. Det är också företagens ansvar att de kemiska produkter som behöver det har farosymbol och är märkta på rätt sätt. Mer information om kemikalier finns på den Europeiska kemikaliemyndigheten ECHAs webplats
Bilderna kommer från miljöinspektioner som vi varit på de senaste dagarna. I fält har vi alltid varselkläder, ID och skyddskor, vid behov även hjälm, handskar, glasögon och hörselskydd.
1Die dritte Defension wegen des Schreibens der neuen Rezepte. In: Septem Defensiones 1538. Werke Bd. 2, Darmstadt 1965, S. 510.