Marksanering

marksanering
Det intensiva byggandet i Stockholm som innebär att det byggs bostäder på industrimark leder också till omfattande marksaneringar. Vi drog ut i fält i morse för att ta prover i schaktbotten efter att marken ovanpå schaktats bort för att bereda plats för kommande bostadshus.
Som det rätt ofta är kan man råka på lite överraskningar, i det här fallet var det stenkolstjära från ett asfaltslager som bubblade fram i vårsolen ur en schaktvägg. Inte riktigt vad vi hade väntat oss att stöta på två meter under marken. Asfalten innehåller stenkolstjära som i sin tur innehåller polycycliska aromatiska kolväten (PAH) som är ganska giftiga. Sedan 1975 förekommer ingen tillverkning av asfalt med tjära i Sverige, istället används bitumen som bindemedel. Vi provtar därför asfalt som är lagd innan 1975 regelmässigt.
stenkolStenkolstjära
Stenkolstjära bildas vid destillering av stenkol i exempelvis ett gas- eller koksverk. Det är ett brun-svart, trögflytande, segt material som består av ca 10 000 organiska, huvudsakligen aromatiska föreningar. Genom raffinering kan en rad baskemikalier isoleras ur stenkolstjära som t. ex. bensen, fenol, toluen, xylen, kresol, naftalen, antracen, pyridin, kinolin och indol.
Stenkolstjära kan användas som bränsle i ångpannor och stora dieselmotorer på fartyg, det måste dock förvärmas för att bli mer lättflytande innan det kan användas som motorbränsle.
Det används också för tillverkning av kreosot som används för impregnering av bl.a. järnvägslipers, stolpar för el & teleledningar och trästaket.
Stenkolstjära användes tidigare i vägbeläggningar, men användningen upphörde 1975 på grund av det höga PAH-innehåll.
IMG_6835
Bitumen
Bitumen framställs ur petroleum och kallas vissa fall asfalt. Det används numera som bindemedel i ytbeläggning för asfaltsytor istället för stenkolstjära.