Medborgarforskning: så kan alla bidra till forskningen

Medborgarforskning, eller citizen science, är ett begrepp som kort och gott innebär att allmänheten hjälper forskare med att samla in data. Det kan exempelvis handla om att samla in data för klimatforskning, räkna fjärilar eller pingviner eller att hjälpa till genom att klassificera galaxer på bild.

I vanliga fall handlar det ofta om att hjälpa forskarna att observera och klassificera stora mängder data, vilket kan vara tidskrävande och ekonomiskt begränsande för en forskare. Ett väldigt tydligt exempel handlar om projektet Galaxy zoo, där forskarana behövde klassificera 900 000 bilder tagna med rymdteleskop. Uppgiften handlade om att i ett första steg bestämma om galaxerna var elliptiska, sammanslagna eller spiralformade – och i det senare fallet också åt vilket håll armarna pekade. Genom att ta hjälp av allmänheten fick man under mindre än fem månader, över 40 miljoner klassifikationer. Det här innebär att varje bild blev granskad i snitt 38 gånger.

Galaxy zoo är bara ett av många projekt som visar på att medborgarforskning kan vara mycket nyttigt för både forskare och för allmänheten.
I Sverige förekommer också många projekt, där störst fokus ligger på naturobservationer. Fenomenet har en histora som sträcker sig över hundra år bakåt i tiden vilket gör att mycket data också kan jämföras över lång tid.

Nedan följer ett par exempel på tjänster där allmänheten kan bidra:

Artportalen: Rapportering av alla slags organismer i Sverige. Administreras av Artdatabanken via SLU. En mycket uppskattad portal som nyligen nådde gränsen 50 miljoner observationer. Enligt Anna Maria Wremp, kommunikatör och projektsekreterare för Svenska LifeWatch (en del av SLU), är Sveriges befolkning makalöst bra på att rapportera in fynd i förhållande till vår befolkningsmängd. Hon nämner också att Artdatabanken har i uppgift att ha koll på Sveriges alla arter, var de finns och i vilken mängd och att det hade varit omöjligt utan allmänhetens hjälp.

Naturens kalender: När knoppar bladen på våren eller när byter färgen löv på hösten? När lämnar björnen sitt ide? När kommer de första flyttfåglarna tillbaka? På Naturens kalenders hemsida kan man registera observationer som beskriver de tidsmönster som finns i naturen. Vill man kan man även bli fenologiväktare vilket innebär att alla observationer utförs på samma sätt vilket ger datan större tyngd.

Vårkollen: En del av Naturens kalender där allmänheten kan lämna in observationer av vårtecken under valborgshelgen. Mer infomartion finns här.

Svenska dagfjärilar: En del fjärilsarter minskar i antal medan andra förflyttar sig längre norrut. Kunskapen om våra svenska fjärilar är fortfarande dålig men man kan hjälpa projektet med att räkna fjärilar och rapportera in. En liknande sida är Bikalendern som initierats av biodlare runt om i landet (också en del av Naturens kalender).

Pollination

Det finns även en rad andra tjänster där man kan hjälpa forskare. På fold.it kan man spela ett onlinespel där man ska vecka proteiner och samtidigt hjälpa forskare. Snapshot Serengeti är ett annat exempel där man hjälper forskare att räkna och artbestämma djur med hjälp av foton från viltkameror med värmesensorer. Penguin Watch 2.0 är en annan sida som visar foton från Antarktis där man som privatperson kan klicka i alla individer man ser på olika bilder i form av vuxna individer, juveniler eller ägg.

Penguin

I slutändan är medborgarforskning en win-win situation där forskare får ovärderlig hjälp medan allmänheten i utbyte får engagera sig sig i något viktigt och samtidigt får ökad kunskap.

Källa: Forskning.se
Mer information finns också på: Zooniverse (världens största webbportal för medborgarforskningsprojekt)

1 Comment

  1. Pingback: Projekt Fågelkalendern inleds i år – så ska klimatförändringarna studeras genom fågelskådning | Trapezia

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *