Projekt Fågelkalendern inleds i år – så ska klimatförändringarna studeras genom fågelskådning

I vår inleds ett nytt projekt i Sverige – Fågelkalendern – som syftar att engagera allmänheten att hålla koll på när flyttfåglarna migrerar och när de återvänder. Projektet är ett samarbete mellan BirdLife Sverige (SOF), Sverige lantbruksuniversitet (SLU) och Stockholms universitet (SU).

Syftet med projektet
Cecilia Kullberg från Stockholms universitet och projektledare för Fågelkalendern menar att tanken är att alla ska kunna medverka. Det hela syftar inte på avancerade kunskaper utan snarare om engagemang. Sammanfattningsvis ska fåglarna studeras i perioder om fem minuter, två gånger i veckan på en specifik plats.

Just femminutersmetoden var något som uppstod efter möte och diskussion med representanter från BirdLife Sweden, Svensk fågeltaxering, Ringmärkningscentralen samt SLU, Stockholms- och Lunds universitet. Metoden är sedan tidigare något som används av Svensk fågeltaxering. Metoden syftar att ge så jämförbara metoder som möjligt mellan olika observatörer och platser samt samma plats vid olika tillfällen. Resultatet blir då stickprov snarare än totalobservationer av vilka arter som finns på en viss plats vid ett specifikt tillfälle.

Pilotstudier genomfördes under vår och höst 2016 för att testa metoden vilket visade sig vara en lämplig metod utan att vara för krävande för deltagarna.

Vilka arter fokuseras det på?
Inför släppet av Fågelkalendern jobbar nu projektledare Cecilia Kullberg tillsammans med sitt team att ta fram en lista över ca 30 arter. Listan omfattar både stann- och flyttfåglar men som framförallt är vanliga, enkla att observera eller som är särskilt intressanta ur flytt- eller häckningssynpunkt. Det kommer även finnas ett fåtal arter med på listan som inte är särskilt vanliga men där det finns intressant historisk data.

Målet med projektet är att engagera allmänheten men också för att förse forskare med användbar data som de kan använda fritt. Man hoppas att projektet ska kunna generera en samlad databas med standardiserade data över hela landet som möjliggör kvalitativa studier över hur svenska fåglar påverkas av klimatförändringarna. Förhoppningarna är även stora att databasen ska kunna användas som nationell miljöövervakning.

Naturens kalender
Sedan tidigare finns det även en liknande databas som omfattar bin och växter. Denna kalender har sedan tidigare legat till grund för nationell miljöövervakning, bland annat genom att deras växtdata använts för att följa upp några av de svenska miljömålen. Genom att lägga till fåglar utökas antalet organismgrupper i databasen vilket underlättar analyser av hur interaktioner mellan olika organismer påverkas av klimatförändringarna. I framtiden planeras dessutom ytterligare organismgrupper att läggas till.

Finns det några nackdelar?
Problem som kan uppstå är att data som samlas in inte är korrekt och därför inte är lämplig som forskningsunderlag. Det här problemet är något som projektgruppen menar är någonting man ständigt måste jobba med men att man bland annat måste registrera sig i ett register där man måste försäkra att man efter bästa förmåga ska använda deras manual. Dessutom måste vikten av noggrannhet och seriositet alltid informeras ut till alla observatörer. Projektgruppen planerar dessutom för närvarande att ha med digitala hjälpmedel där man får bilder, sång och liknande hos de olika arterna samt information om vilka arter det går att förväxla med varandra. De kommer även tipsa observatörerna om att utbilda sig och utvecklas med hjälp av olika hemsidor där man kan testa sin artkunskap. Vidare kommer även data att kunna jämföras med spontanobservationer på Artportalen, en idag mycket användbar tjänst för observationer av arter.

Fågelstationer

Redan idag finns det ett flertal fågelstationer i Sverige, bland annat de kända stationerna Falsterbo i Skåne och Ottenby på Öland. Trots att en stor mängd data samlas in på de platserna så förekommer inte fågelstationer över hela landet utan är istället placerade på specifika lokaler där flyttfåglar spontant landar under flyttning. De fungerar därmed inte som optimala lokaler för vanliga häckningsplatser av flertalet arter.

Dessutom är det viktigt att samla information om när fåglarna hävdar revir och genom det få reda på när häckningarna startar i olika delar av landet. Projektgruppen menar att Fågelkalendern kan ses som ett komplement till Artportalen, där stora mängder spontan men ej systematiserad data finns tillgängligt, jämfört med fågelstationerna som har systematiserad data men som är geografiskt begränsad.

Projekt Fågelkalendern kommer att släppas under våren så fort appen för mobilrapportering är färdigställd.

Anmälan till Fågelkalendern finner du här
Mer om projektet finns att läsa på Naturens kalender
Tips till alla som vill börja fågelskåda finner du här
Tidgare blogginlägg om medborgarforskning finns att läsa här och här

Källa: Natursidan

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *