Projekt Kreotop – inventering

Nästa steg i projekteringen av kreotoperna är detaljutformningen av själva kreotoperna.
Till grund för dessa ligger sommarens naturvärdesinventering av flora och fauna.
Och vi fick en hel del spännande resultat!
Vi har tidigare skrivit om våra kreotopprojekt här:
Kreotoper
Projektering av kreotoper
Projekt Kreotop: Beskrivning
Projekt Kreotop: Del 1
Wir haben auch ein Text in Deutsch
kreotopinventering

Naturföretaget

Vi projekterar kreotoperna tillsammans med naturvårdspecialisterna i Naturföretaget.
Naturföretaget drivs av två biologer med spetskompetens inom naturvård, kärlväxter, kryptogamer och GIS. Deras anställda personal har specialistkompetens inom bland annat nyckelbiotopsinventering, fåglar, vedsvampar och groddjur. De arbetar även i nätverk med specialister som kan inventera insekter, fladdermöss och limnologiska värden.
Naturföretaget är PEFC-certifierat sedan 2011 och använder sig av Svensk standard för naturvärdesinventering (SS 199000:2014) i uppdraget.
J_N_K
Från vänster till höger: Niina och Carolin från Naturföretaget, Jonas från Trapezia.

Fladdermusinventering

Inventeringen skedde under en natt i juli medn hjälp av Autoboxar (Pettersson D500x), det vill säga ultraljudsdetektorer som automatiskt spelar in fladdermusljud, utplacerade på olika positioner inom området. De inspelade ljudfilerna lagrades på minneskort och analyserades i efterhand med hjälp av Pettersson BatSound 4.1., enligt Barataud (Acoustic Ecology of European Bats, 2015).

Resultat

Inventeringen gav tre olika arter: större brunfladdermus, nordfladdermus och dvärgpipistrell, alla tämligen vanliga fladdermöss. Med tanke på områdets öppna karaktär är det också de förväntade arterna.

Stor fladdermus (Större brunfladdermus) Nyctalus noctula
nyctalus_noctula 105647252-wz2xigms-b
vår största fladdermus. Den är relativt vanlig i södra Sverige t.o.m Uppland, men förekommer även i södra Norrland. De tillbringar både sommar och vinter i ihåliga träd om möjligt. Men då det krävs (pga temperaturen) så övervintrar de också i hus, då ofta i ventilationsutrymmen i flervåningshus, där den kan bilda kolonier på upp till 100 individer. De flyger högt upp och har man god hörsel (framför allt om man är ung) kan man kanske höra deras ekopejling som ligger kring 17kHz. Stor fladdermus flyttar ofta söderut på vintern, inte för att slippa hibernera, men för att få en tidigare vår.
Längd: 6-8 cm, vingspann: 40 cm, vikt: 36 g.
Distinkt smalbandsekopejling med ploppande/knackande ljud, 17-20 kHz

Större brunfladdermus ynglar och övervintrar vanligen i ihåliga träd men kan även uppträda i hus, särskilt vintertid. Den söker sig då gärna till ventiler i flervåningshus, där den kan bilda kolonier som kan uppgå till mer än 100 individer. Arten förekommer i Göta- och Svealand samt södra Norrland.
(Källa: Naturvårdsverket och Fladdermus.net)

Nordisk fladdermus (Nordfladdermus) Eptesicus nilssonii
eptesicus_nilssoni nord
Vår vanligaste fladdermus. Den finns i hela landet utom i fjällen och lever i skogs- och kulturmark. De jagar i skymningen och syns ofta under gatlyktor på sensommaren. Annars jagar de relativt högt upp i luften. De bor under tegelpannor eller på vindar på sommaren, i kolonier på upp till ett femtiotal individer, och övervintrar i grottor eller byggnader.
Längd: ca 7 cm, vingspann: 27 cm, vikt: 14 g.
Distinkt smalbandsekopejling med ploppande/knackand ljud, 27-30 kHz
(Källa: Fladdermus.net)

Dvärgfladdermus (Dvärgpipistrell) Pipistrellus pygmaeus
pipistrellus_pygmaeus haddo_ppip-jpg-for-web-normal
Dvärgfladdermusen är vår minsta fladdermus och är vanlig i upp t.o.m Gästrikland. Den lever i kulturlandskap och jagar bland trädkronorna, och syns ofta ganska tidigt på kvällarna. De bor i träd, men lika ofta i hus, i mellanväggar eller trånga vindar. De kan ha kolonier på upp till 400 individer.
Längd: 3,5- 5 cm, vingspann: 23 cm, vikt 8 g.
Distinkt smalbandsekopejling med ploppande/knackande ljud, 55 kHz

Dvärgfladdermus är en mycket vanlig art i södra Sverige med en utbredning upp till Dalälven och kustnära delar av Gästrikland. Ett fynd har gjorts i Ångermanland. Finns i alla slags skogar, trädgårdar och parker, men norr om Mälardalen i stort sett bara i ädellövskog vid sjöar och vattendrag. Arten är migrerande. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Utbredningsområdets storlek (EOO) och förekomstarean (AOO) överskrider gränsvärdena för rödlistning. Populationen är ökande. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Livskraftig (LC).
(Källa: Artdatabanken och Fladdermus.net)

Åtgärdsförslag

Häckar och alléer
Områdets öppna ytor gynnar få fladdermöss, då de flesta arter söker skydd av trädridåer och skugga för att undvika rovfåglar. En åtgärd vore därför att binda ihop skogspartierna med häckrader eller alléer och skapa små rum och mikrobiotoper med växter och vatten.
Dammar
Dammar och mindre vatten bidrar till insektproduktion, vilket lockar fladdermöss. Dammarna bör skuggas av träd eller ligga i närheten av högre växtlighet och det bör finnas skyddade passager från skogsområden till dammarna som fladdermössen kan flyga utmed, till exempel höga häckar.
Vid nyplantering av växter kan man tänka på att plantera blommor som lockar nattinsekter, det vill säga, inhemska, väldoftande och ljusa blommor som kommer till liv i skymningen.
Undvik belysning
Belysning bör undvikas helt och hållet. Även om enstaka arter, såsom nordfladdermus och dvärgfladdermus jagar insekter som lockas av lampor, ser de flesta fladdermöss lampsken som en barriär och belysta områden är därför artfattigare.
Fladdermusholkar
I områdets närhet finns äldre bebyggelse som kan fungera som bostäder. Att sätta upp holkar kan vara ett sätt att ge fladdermössen fler alternativ.