Så ska odling av slemmigt sjödjur ge framtidens biobränsle

Odlade sjödjur i form av sjöpungar som röts till biogas kan vara framtidens nya metod att utvinna energi ur haven. Samtidigt ska haven befrias från kväve och fosfor.

På Sveriges västkust finns det gott om musselodlingar men i framtiden kommer det nu också att odlas sjöpungar (Ascidiacea). Företaget Marin Biogas startar nu odling av sjöpungar i svenska vatten med 23 miljoner kronor i stöd från EU och Energimyndigheten. Försöksodlingen är förlagd i Djupvik utanför Tjörn på den svenska västkusten och i november 2015 skördades de första sjöpungarna för att rötas till biogas. Den patenterade tekniken som tagits fram går ut på att odla och röta sjöpungar till biogas.

Marin Biogas har tidigare gjort försök att röta mindre mängder sjöpungar men det är först nu som det första storskaliga försöket drogs igång förra året.

Vad är sjöpungar?
Sjöpungar är precis som musslor, filtrerare, och lever av att filtrera bakterier och plankton i vatten. De tillhör manteldjuren (Tunicata) och karaktäriseras av en omslutande mantel som bland annat består av tunicin, ett cellulosaliknande ämne.

Sjöpungar växer snabbt och genom sin filtration kan de ta upp stora mängder kväve och fosfor. Då sjöpungar, till skillnad från musslor, saknar ett hårt skal är biomassan mycket enklare att röta till biogas.

Sjöpungarna växer på samma sätt som musslor och därför används odlingsband hängandes under tunnor. Samma båtar som tar upp musslor kan därmed också ta upp sjöpungar. Efter skörd så avvattnas och mals biomassan för rötning till biogas. Rötresterna kan sedan användas som gödsel då de är rika på kväve och fosfor samtidigt som haven renas från övergödning.

sjöpung
Foto: E-ON

Fördelar med att använda sjöpungar
Det finns flera fördelar med att använda sjöpungar i odling för biogas. Etanol har tidigare varit omdebatterat som biobränsle då den totala spannmålsproduktionen för konsumtion minskar vid använding av spannmål för biogas. Även trä har använts för framställning av biogas men då trä innehåller lignin (vedämne) så blir processen mer komplicerad då det är svårt att urskilja den eftertraktade cellulosan från ligninet. Genom att använda sjöpungar undviker man dessa problem. Sjöpungar äts dessutom inte av någon annan organismt och bör därför inte heller påverka havens näringskedjor i någon större usträckning.

Hur ser framtiden ut?
Nästa steg i processen blir tester och vidare utveckling då skördehastigheten måste öka. Med ökade odlingar ökar däremot risken för sjukdomar och parasiter vilket också måste studeras i projektet. Företaget hävdar att även om det finns en ökad risk för sjukdomar och parasiter så kostar övergödningen av våra hav stora summor i form av skadade ekosystem. Vi måste helt enkelt kunna betala för en lösning. Odling av sjöpungar på en hektar kan suga upp emot 26 ton kväve och 2 ton fosfor enligt företagets egna beräkningar.

Projektet kommer pågå till 2017.

Källa: NyTeknik, NyTeknik
Mer information: Wikipedia
Foto omslagsbild: Nestlé

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *