Stresshormoner hos insekter kan bli framtidens bekämpningsmedel

Efterfrågan på miljövänliga bekämpningsmedel ökar och ställda miljökrav får fler företag att utveckla och ta fram miljövänligare alternativ till kemiska bekämpningsmedel. Forskare vid Stockholms universitet har nu upptäckt att ett hormon koordinerar bananflugors reaktion på stress.

Djur utsätts dagligen för miljöinducerad stress, t ex i form av låga eller höga temperaturer, brist på vatten eller föda eller genom oxidanter som kan störa djurens inre balans och vidare framkalla stress. För att motverka detta finns det utvecklade fysiologiska och beteendemässiga mekanismer hos djuren som styrs av ett antal hormoner i hjärnan.

Hos oss människor regleras stress av hormoner som adrenokortikotropt hormon och kortisol. Dessa hormon saknas dock hos insekter och andra ryggradslösa djur. En stor fråga har därför länge har varit hur insekter hanterar fysisk stress. Svaret har varit ett hormon som upptäcktes för närmare 30 år sedan men vars huvudsakliga funktion inte varit känd förrän idag.

Stresshormonet Corazonin
Hormonet som upptäcktes fick namnet Corazonin. En forskargrupp vid Stockholm universitet har nu upptäckt att insektshormonet styr bland annat bananflugors svar på olika stress.

Dick Nässel, ledare för forskningsgruppen, säger att flugor kan motverka stress precis som människor även om komponenterna ser annorlunda ut. När flugorna svälter eller är uttorkade använder de sig av sina energiförråd för att hålla sig stabila. Åtgärderna regleras av corazonin som även hjälper flugorna att motverka oxidanter. Det här sker genom att hormonet påverkar flugans leverliknande fettkropp.

Det är ännu inte klarlagt om corazonin arbetar själv eller om det använder sig av andra hormoner för att samordna diverse stressreaktioner. Ett pågående parallellt projekt undersöker nu saken vidare. Fokus ligger på att identifiera olika stresshormoner hos insekter och använda kunskapen för att hitta miljövänliga metoder att reglera skadeinsekter och samtidigt skydda viktiga arter som t ex bin.

Länk till studien finns här
Källa: Forskning.se

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *