Undersökning av förorenade områden

Hantering av förorenade områden ställer höga krav på dina kunskaper för att du ska kunna fatta korrekta beslut. Oavsett om du utformar eller granskar provtagningsplaner, möjliggör ett grundligt underlag från undersökningar och riskbedömningar att beslut blir baserade på den aktuella risken.
Denna kurs är för dig som på olika sätt hanterar förorenad mark eller vatten. Som deltagare får du ta del av goda exempel på strategier och tekniker för provtagning anpassade till de platsspecifika förhållandena, för att kunna utföra noggranna riskbedömningar och identifiera hälsofarliga ämnen.

Teknik och strategi för provtagning

  • Hur ska en konceptuell modell utformas och användas?
  • Hur utformar du en noggrann provtagningsstrategi?
  • Vilka provtagningstekniker är mest lämpade för olika förorenade områden?
  • Lär dig avgöra om provtagningen är tillräckligt väl genomförd för att användas som underlag för riskbedömning

Granskning av provtagningsplaner

  • Hur granskar du en provtagningsplan för att säkerställa att rätt provtagningar görs?
  • Lär dig granska en provtagningsplan anpassad till:
  • Mark
  • Sediment
  • Grundvatten
  • Ytvatten
  • Byggnader
  • Hur avgör du när det finns tillräckligt mycket bakgrundsinformation om ett aktuellt provtagningsområde för att göra en relevant bedömning?
  • Hur säkerställer du att inga relevanta föroreningar förbises vid provtagning?
  • Hur bedömer du provresultatet och fattar beslut om att tillräckligt många prover har genomförts?
  • Vilka provtagningar och analyser bör beaktas inför åtgärd?
  • Användbara checklistor som säkerställer kvalitet vid provtagning
  • Riktvärdesmodellen

  • Riktvärdesmodellens uppbyggnad
  • Tillämpbarhet och begränsningar
  • Hälsoriskbaserade riktvärden
  • Fördelning och transport av föroreningar
  • Riktvärden för skydd av markmiljön
  • Riktvärden för skydd av grundvatten och ytvatten
  • Beräkning och justering av riktvärden
  • Vad är acceptabel omgivningspåverkan?

  • Vilka föroreningar är mest kritiska för recipienter?
  • Hur bra fungerar Naturvårdsverkets modell för bedömning av spridning och belastning?
  • Vilka platsspecifika faktorer kan justeras i modellen?
  • Hur kan laktester användas och vilket underlag behövs?
  • Vilka övriga metoder finns för bedömning av spridning till grund- och ytvatten?
  • Hur bedömer du belastningen?
  • Hur fördjupar du en undersökning för bedömning av risker i recipient?
  • Hur kan behov av riskreduktion fastställas?
  • Påverkan på markmiljön foch behovet av riskreduktion

  • Vilka föroreningar är mest kritiska för markmiljön?
  • Vad skyddar Naturvårdsverkets generella riktvärden för markmiljön?
  • När behövs en fördjupad bedömning av riskerna och hur kan den utföras?
  • Vilka faktorer påverkar markmiljön utöver föroreningar?