Urbant ekologiskt – stadsodling

2010 lyfte FN-organisationen Food and Agriculture Organization of the United Nations (FAO) fram den urbana odlingen som en viktig strategi för att skapa hållbara städer. FAO uppskattade att cirka 390 miljoner människor är engagerade i urban odling i Afrika och Latinamerika. I takt med att städerna växer spås den urbana odlingens betydelse att öka. FAO har även publicerat en rapport som behandlar urban och peri-urban odling i Sydamerika och Karibien.

I en rapport från SLU 2011 konstateras att förutsättningarna för stadsodling är dels att det finns plats att odla på, dels att det är möjligt att odla på platsen. I Sverige spelar därför kommunal fysisk planering en viktig roll för stadsodlingens förutsättningar. Den enskilda stadsodlingen kan bidra med mat och erbjuda en form för rekreation men är också ett sätt att hålla liv i odlingskunskaper. Den odlingen kan bedrivas i såväl privata trädgårdar som på koloniområden och i odlingslotter. Odlingen sker i första hand som bäddodling på friland samt i mindre utsträckning i växthus. Boende i lägenheter kan odla i lägenhetsträdgårdar eller i odlingskärl på balkonger. Om det skulle inträffa en akut kris som påverkar livsmedelsförsörjningen, kan den enskilda odlingen vara en viktig reserv som kan mobiliseras.
Kommersiell urban odling i växthus eller odlingsrum existerar än så länge mest som visioner. Det finns fördelar med att kunna omhänderta städernas överskott av näringsämnen, energi och samtidigt kunna odla
mat nära konsumenterna. Samtidigt är frågan om det är möjligt att bygga lönsamma anläggningar i städer liksom om det är möjligt att anpassa produktionsanläggningarna för stadsmiljöerna så att det inte uppstår olägenheter för närboende.
Källor
FAO Rapport:Growing greener cities in Latin America and the Caribbean
Urban odling i Malmö. Rapport, SLU.